|
|
Ny mat värd att testa: jakfärsbiffar med majstoppade ugnsbakade klyftiga potatisar och egenvevad ‘bea’. Är det melodifestivalpremiär så är det!
En ‘bekant’ föder upp jakar och sist vi var där fick vi med oss lite jakfärs.
Ikväll var det dags.
Potatisklyftorna;
Smått skalade (korta varv i potatissnurren) klyftade potatis i fat. Lite lök och majs strös över. På med en skvätt olja. Några drag med pepparkvarnen och lite salt.
Biff:
Blanda jakfärsen med lite annan färs (idag blev det nöt, men skulle nog varit lite mer fläskfärs..?). Knäck ett ägg, blanda i grädde. Veva. Jag tog någon nypor dragon och persilja. Krydda. Formas till runda bollar. Platta till strax innan stekning.
När det är dags: stek hårt och kort för fin yta, vid behov kan de eftervärmas i ugnen…
Bea (inspirerad av Sthlms halv åtta hos mig):
50/50 vatten och vitvinsvinäger (ca 3-4dl tillsammans), lök och persiljekvist. Koka ihop en stund. (mina barn ogilar syrliga smaken fr vinäger så jag tog mer vatten..). Häll av ‘grönsakerna’ och koka ihop lite till… om så behövs? Vispa (nogsamt) ner tre äggulor. Droppa ner smält smör under mycken omrörning. Kritiskt moment så veva ordentligt för att undvika skärning. Skulle det ske; ta en isbit eller några tsk iskallt vatten och vispa tills såsen sansar sig! Krydda upp med lite dragon och salt/peppar - jag mjukade upp med lite persilja oxå (ungarna gillar det mer än dragon).
Servera.
Jag tycker det var finemang och jakfärsen var väldigt lik nöt. Tror djuren är mer vana vid kargt landskap och därför ganska magert kött. En annan aspekt; det känns väldigt äkta att veta ursprunget på maten och hur bra de haft det. Naturligt kött är bra kött.
Jak gillar 
Bäst av allt; ungarna gillade det oxå.
Hittade en, för mig ny, tillverkare av falukorv häromdagen. Familjen Olssons falukorv. 80% kött och utan e-nummer.
Även om jag funderar på varför de envisas med att trycka i druvsocker..?
Hittat lite andra som har synpunkter på familjen Olssons falukorv:
Äkta vara: http://www.aktavara.org/news.aspx?r_id=8336
Kostgajden: http://www.kostgajden.se/ProductDetails.aspx?productID=1139
Lchf-forum: http://www.lchf-forum.se/index.php?topic=492.0
Kan oxå hålla med somliga som har svårt att käka korv alls, särskilt då man läser innehållsförteckningen. För att råda bot: gör korven själv! Håller med om att det är enklare än man tror, framförallt roligare. Vi brukar begränsa det till julkorv, men kanske ska överväga fler varianter..?
http://kryddburken.se/2009/11/07/ar-korv-manniskorfoda/
Vi har ju skaffat marsvin. Tills de nya ankom har de tidigare bott i uthuset med hönsen. men. dels pga vädret och dels pga de nyinskaffades vana av att vara inne så har de små känsliga liven (annorlunda med höns, får o hundar… Tål liksom mer!) fått komma inomhus.
Ombonat i källaren, med fin hage, varsin rymlig bur och hela köret. Lyx. För dem. En annan som har gräsallergi (och hö) är nöjd med att undvika källaren.
Till saken hör att vi har två hundar. En råtthund (i deras ursprungliga rasanvändningsområde) och en stående fågelhund. Spännande. För marsvinen. Och för ägarna till svinen.
Fokus på allt annat än marsvin läggs åt sidan liksom. Helt borta!
Jag (som är hundägare och tillika ansvarig för dess handlingar) är dock ganska lugn för min fågelhunds beteende. Helt intresserad, men med full respekt. Jag är lugn, så länge jag är i rummet…
Har jag sagt att jag är duktig på att upprätthålla ett lugn… Uppriktigt sagt är kg lite nervös - men ganska glad (och stolt) för hur lugn Elof är, som nio månader ung jakthund. Respekt för vilt (även ett marsvin kan kategoriseras som ett vilt djur i hundars ögon) är en väldigt nyttig egenskap för fågelhundar.
Tripp och trapp (marsvinen) fastnade dessvärre ej på bild ikväll.
Har läst lite och snackat lite om buddhism med en bekant. Har gått några utbildningar inom 7 goda vanor. Har levt nära aktivt föräldraskap.
Det är samma sak.
Process.
Det är dig det handlar om.
När du ändrar dig så ändras andras syn och inställning till dig. De speglar det du är. Tillfredsställer du dina grundläggande behov finner du inre frid utan att behöva hävda dig, kränka eller såra andra.
Såå enkelt. På. Pappret. Skitenkelt.
Eller inte.
Det är huur svårt som helst att ändra på sina inlärda, inövade och inkörda (o)vanor. Men det går. Sju goda vanor-programmet är tydliga med hur man lär in nya vanor, nya sätt att (re)agera på stimuli. Att tänka annorlunda istf att låta reptilhjärnan köra invanda spår. Att se saker från ett annat perspektiv. Workshops inom föräldraskap (som jag träffat på) påtalar samma sak, bryt vanan, tänk på ett nytt sätt och agera annorlunda. Buddhismen har sina sätt att bli ett med sig själv, exvis meditation.
Grejen är: det räcker att du vet vad du vill. När du vet det: då är det bara att göra! Lyssna på dina grundläggande behov och känslor. Tänka nytt. Resten tar hjärnan och kroppen hand om!
Jag slås av att det behövs workshops och program för att vi (vi vuxna alltså; våra barn kan det redan, tills vi sabbar genom uppfostran och kränkning) människor ska lära oss det mest naturliga av allt; att vara naturliga, äkta och uppriktiga mot oss själv och andra. Respekt för våra egna och andras grundläggande behov.
Förhoppningen är att vi vaknar upp en dag och slutar med belöningsmetoder, vinna-förloraspel och egoscentriskt maktspel.
När fler och fler söker det äkta. Söker förändring. Då blir det mer samma. Samma lika. Då! Då finns det hopp.
Trillade in, via Twitter, på en sida med fotografering som ledord.
Jag gillar att kolla på foto, särskilt om de är vackra och ger utrymme för reflektioner. Jag gillar att skjuta lite också. Hellre än bra tror jag. Min filosofi lyder; om jag håller in avtryckaren ett tag så fastnar det alltid någon.
och det gör det. Någon bra, men de flesta kasserbara.
På sidan (www.carlbomfoto.se) skulle man skicka in sin bästa bild från 2009, innan den 27/1-2010. Via sin blogg och länka till inlägget här.
Så då gör jag det.
Jag promenerar en del med hundarna. Ibland har jag bössan att skjuta med… men hemmavid har jag ibland med kameran att skjuta med istället.
Vintern -09 pangade jag denna bild som är tagen vid gamla fotbollsplanen i Dösjebro mot Västra Karaby Backar. En tidig och härlig morgon i lite morgondis.
update:
man skulle visst skriva så här: “att du är med och tävlar tillsammans med carlbomfoto.se och CoolStuff.se “
Jaha, det var inte långvarig glädje med nyservad bil…
Avgassystemet har pajjat.
 Egentligen pajjade det dagen efter att bilen var på service. Gissa om jag fick upp ångan när jag tänkte på hur sumpig känslan var efter verkstadens insats. Gissa hur samtalet och tonen gick när jag ringde och ställde dem mot väggen - hur “f-n” monterar ni ihop en bil efter att ni bytt kamremspaket?? (nä, jag sa inte riktigt så, men jag tror det uppfattades så; vilket var meningen). Parantes: hade de givit mig den positiva känslan i kundmötet hade jag definitivt haft en annan, mer ödmjuk och förlåtande inställning i samtalet…
Nåväl, de tog sig faktiskt tiden att undersöka bilen (trots att de inledningsvis sa annorlunda). Där fick jag för min attityd i samtalet. Det var inget fel de hade gjort… Det hade tillkommit ett nytt fel! Avgassystemet rasade. Värsta rallybilen (om nu en fransk familjebuss kan få ett sånt epitet) låter det som. Gissa om jag blev ödmjuk och tackade för att de tog emot bilen för undersökning :-/
Att det sedan inledde en ny sväng av undersökningar och smått chockartad erfarenhet av att ha en fransk familjebuss, det är en annan femma. Det visade sig ganska snabbt att de inte hade hårdvaran för att byta systemet. När jag ringde Peugeot insåg jag att det blir en dyr vinter… Arbetet att byta avgassystemet, hos peugeot-verkstaden, kostar 800kr. Materialet kostar 5′800. Femtusenåttahundra riksdaler! Och det går inte att köpa någon annanstans. De har monopol på avgassystem. Skit.
När jag googlar på avgassystem för Peugeot 807 ser jag att det finns till Peugeot, men inte till just min modell (807). *suck*
Tre positiva saker dock;
- jag ska rulla in till Peugeot-verkstaden så de kan titta på skadan och avgöra om det går att delreparera, eller om hela systemet är skadat och behöver bytas (lutar åt helrenovering, inget att be för, bara att bita ihop)
- detta förklarar ett annat fenomen vi haft under hösten med signalfel och indikatorer som handlar om katalysatorer och kondens i systemet
- reparationen, servicen och bytet av kamremmen kostade hälften så mycket som hos Peugeot vilket, ganska exakt, täcker kostnaden som nu uppstår för byte av avgassystemet.
Dessutom får jag chansen att se och uppleva hur servicebegreppet efterlevs hos Peugeot! Vi har kört den i snart fem år och haft låga reparationskostnader, it’s pay day…
Update: hittade en bilfirma på nätet som har till min bil, för 3′995:- (art.nr PEK80703) The story continues…
Hade bilen på service i veckan som gick. STOR service. Service med stort S! Kamremsbyte, den fruktade servicen som alla frågade om då vi skulle sälja bilen och som gjorde att 90% av dem backade. Nu är det gjort iaf.
Halvt smålänning som jag är så kollade jag runt priser innan bokning. Min lokale verkstad, stora stygga Peugeot och mekonomen (som jag hört positivt om, dock inte om den specifika verkstaden utan mekonomen som kedja och ‘företeelse’) bad jag uppskatta pris.
Det skiljde sig åt. Rejält. Pris på över 10lock på peugeot. Nästan halva priset på min lokala och hos mekonomen.
Det blev mekonomen. Ville testa lite nytt och lite mer med ‘publikt‘ omdöme än byns verkstad.
Hittills känns det ok, jag fick det jag beställt. Inte mycket mer.
Fick jag vad som förväntades? Vilken känsla lämnar det mig med? Efter en bilservice funderar jag på om jag är beredd att betala hela priset, det som innefattar även känslan hos mig? Priset i form av taskig känsla efteråt… (till följd av oservice). Ja, när det är fråga om en såå stor service som 12-tusenmilsservicen kan det vara värt det. De gör jobbet. Billigt. Nästan halva priset.
Dessvärre är det fortfarande flertalet verkstäder som ännu inte insett eller skaffat sig förmågan att inse vinsten i att även ge bilägaren en äkta god känsla. En känsla som smakar gott när jag glatt tutar iväg med min nyservade bil. Det hade jag velat känna, istället för den osäkerhetskänsla som nu är bestående minnet av denna erfarenhet. Enligt vissa teser handlar det om att få kunden att må bra - visa sedan produkten! Det vill säg: fixa servicen, få mig att må bra och sedan är det bara att casha in kundnöjdhetspoängen när jag trallande rullar ut från verkstaden. Det hade jag belönat genom att sprida goda rykten. Att få mig att må bra hade varit enkelt, jag triggar på vänlighet, lyhördhet, kaffemaskin och “gratis lånebil” - en av fyra uppfylldes; inte tillräckligt - och allt kan levereras av dem utan stora maskinella investeringar, bara på nöjd och motiverad personal!
Hoppas bara att bilens bestående känsla oxå förblir positiv och att den rullar många mil ännu!
 Foto: TV4 Ok, jag är en dålig pappa ibland. Oftast står jag emot butikers lockrop, men ibland är det omöjligt att stå emot. Så: igår köpte jag byggsats till semlor (vetebröd och mandelmassa). Tänkt som fika, men det bidde lite sent - så det blev kvällsmat! Hur bra som helst. Hur gott som helst. Totalt onyttigt. Men va f-n, man får ju festa till ibland. Även en tisdag.
Eftersom det inte kändes helt bra att svälja butikens marknadskrok slog det ju mig; aha, göra egna! Då kom utmaningen. Jag gillar ju wienersemlor! (gjorde bara till ungarna och hustrun igår, jag stod över…) Hur fasen gör man Wienersemlor? Ja alltså själva “wienern” - grädde och mandelmassan kan väl lösa sig.
Det var inte supermånga länkar på google. Första jag hittade inleds med “En utmaning för den bakkunnige”… Jaha. Men det är värt ett försök, ser fram emot helgen då det ska göras ett försök! Tills dess: vetebullar, grädde och mandelmassa.
Wienersemlor
Semlor kan varieras i de oändliga. Här är de gjorda på wienerbrödsdag. En utmaning för den bakkunnige.
Antal portioner: 20
Ingredienser
50 g jäst
2 1/2 dl mjölk
1/2 tsk salt
3 msk strösocker
1 ägg
ca 8 dl vetemjöl
300 g smör
Fyllning:
150 g mandelmassa, grovriven
3 dl vispgrädde
1 ägg till pensling
Ugn: 250°
Gör så här
1. Rör ut jästen med mjölken.
2. Arbeta in salt, socker och ägg.
3. Tillsätt mjöl till en lagom smidig deg.
4. Kavla ut degen till en avlång platta på lätt mjölat underlag. Hyvla smöret med en osthyvel och täck 2/3 av degen.
5. Vik över den tomma degen, vik sedan ytterligare en gång till en tredubbel deg. Kavla då ut en platta 30 x 40 cm.
6. Skär i rutor cirka 7 x 7 cm. Vik in hörnen under bullen, lägg på vattensköljd plåt. Jäs 45 minuter.
7. Pensla med ägg, grädda 6-8 minuter. Fyll semlorna med mandelmassa och vispad grädde.
viaWienersemlor kock recept.nu redaktionen - recept.nu.
Jag brukar inte lägga ner jobb på recensioner eller tester, men när jag trillar över något som är bra så vill jag gärna tipsa andra. Tack till kollegan Kent, vars son upptäckte det revolutionerande: om man vänder på tv.nu-app:en så ges en HELT annan vy. Jag visste inte ens att man kunde vända på app:en (att det hände ngt) - jag hade givit upp tv.nu-app:en för läänge sedan!
Sammanfattningsvis:
- Du kan välja många kanaler.
- Om du tittar i “vanligt läge” ser du tre pågående program per kanal.
- Gå in på en kanal så kan du skifta mellan sju dagars tablåer
- Tiltar du till horisontellt läge får du tre kanalers hela utbud, scrollbart dessutom
- Läs om ett program (kunde man innan), men om du har horisontellt läge kan du få en påminnelse om programmet!
Så, här är några skärmdumpar som visar hur det ser ut och funkar:
  
Översikt i två lägen. Ett för nuläget och ett som ger bra översikt för dagen/veckan!
Klicka på ett program för mer info och påminnelse (i liggande läge)
 
Tryck på påminn
Dags för påminnelse av programmet. För att det ska funka måste du ge appen tillåtelse - görs i inställningar/ljud/notiser om du råkat tacka nej.
  
De gör ganska mycket reklam för sin nya app, bl a att de har många kanaler. Vilka kanaler du ska få upp ställer du in under inställningar i appen.
Har du fler app:ar som du trodde var uträknade men som levt upp med en uppgradering? Let me know!
 Läge att ha logg på läget, nautiska bokklubben Egentligen är jag emot loggböcker, bantning och diverse metoder för att leva ett modernt liv. Men lite då och då behöver jag en liten kompassriktning för att påminnas om att röra mer på mig, äta mindre eller äta mer rätt. Eftersom jag gillar prylar på datorer och på Internet är det naturligt att se vad som finns på nätet. För några år sedan sprang jag på Calcounter, strax efter att jag skaffat konto lades det ner pga strul med databaskörningarna. Det blev dock några veckors loggande.
Efter lite tweets blev jag inspirerad att se efter hur landet ligger idag! Därför gjorde jag en googling och har trillat över två program för att hålla reda på och registrera hur mycket mat/energi man stoppar i sig en dag.
Det är lite olika stuk på dem, ett hemmabygge (MinMat.net) och ett (Hälsovakten) lite mer kommersiellt och som en förlängning av CD-rombaserad version.
När jag surfade runt lite hittade jag ytterligare ett program (formfixaren), applikation för nedladdning, som verkar passa som handen i handsken! Enda nackdelen är att det är bundet till en installation i datorn. Fördelen med en webbaserad version är att man kan lägga in data även då det behövs mest; konferenser, semester eller besök hos svärmor Detta har jag inte “recenserat”. Det finns säkert fler, men det väljer jag att bortse ifrån.
Utöver att man får koll på kalorier, fördelning på fett, kolhydrater och protein ingår det en mängd information om diverse vitaminer och mineraler. Ytterligare en effekt är att det blir tydligt hur mycket energi vin (alkohol) innehåller och att det också bör tas med i beräkningen för huruvida “bantningen” ska lyckas eller ej. Händer väl då och då att ett glas vin slinker ner utan att tas med alltför allvarligt i beräkningarna.
En sak som jag läst i diverse förnuftiga anvisningar, det viktigaste av allt är att vara ärlig. Allt ska räknas, även under själva matlagningsprocessen. Alla teskedar sås för avprovning, alla räkor under skalningsprocessen och de oliver som slinker ner mellan burken och uppläggningsskålen!
En annan reflektion som poppade upp i mellandagarna: dagens lunchkultur är förödande! När jag varit julledig har jag käkat frukost (kaffe, grädde + ngn köttbit) och haft uppehåll fram till middag vid 17-tiden. När det blir jobbedags igen blir det frukost, kaffe (givetvis med grädde) på jobbet, lunch på ngt taskigt hak och eftersom maten är sunkig blir det en lättare kvällsmat oxå. Detta blir totalt ett alldeles för stort energiintag!
Summa summarum är att det finns jädrigt många varianter, metoder och sätt att hantera sin kropp. Det jag lärt mig är att kroppen behöver bränsle, olika mycket beroende på vad du gör. Dessa program underlättar att ha koll på hur mycket bränsle man ska tillföra.
De respektive programmen med “för- & nackdelar” finns här: MinMat samt Hälsovakten
Fördelningen mellan kolhydrater, protein och fett är en annan aspekt. Likaså äkta kontra fabricerad mat. Men det får bli andra femmor och eventuellt andra inlägg. LCHF respektive Äkta Vara får duga tills dess.
Lycka till, och framför allt - lev väl!
|
införsel
|
